Närmar sig med stormsteg.

Oj vad denna veckan har gått fort! Den har rusta fram i stormfart. Jag har jobbat så det stått härliga till och jag har knappt hunnit vakna på morgonen förrän det var dags att gå och lägga sig igen. Tycker att det var nyss som jag satt här vid frukostbordet och åt min söndagsfrukost tillsammans med familjen och här sitter jag nu och äter lördagsfrukost tillsammans med familjen. Dagarna här emellan har jag knappt märkt av.

Det har hänt så många spännande saker men också lite sorgliga saker. Första spännande sak var vårt studiebesök med ÅK 2 på Ängavallen, vilket är en helt ekologisk gård där man föder upp djuren på det mest naturliga sätt. Alla djuren lever utomhus och vid slakten utför man den så humant som möjligt. Inget djur får se eller känna döden av ett annat djur.

Lever på så sätt att dem själv kan välja om dem vill gå ut eller in.

Sugga med kultingar som låg utomhus på en djup bädd av halm.

5 dagar gammal

Sött lamm

mamma och barn får leva tillsammans trots att mamma är mjölkko.

Fri tillgång till fint hö när man blir hungrig, däremellan springa fritt på stora hagar.

Kossan Rosa har varit hos frissan och permenentat och färgat håret :-)

När mamma vill vara barnledig lämnar hon kalven i barnhagen.

Vi fick gå in i slakteriet och titta. Här slaktar dem ca 10 grisar/vecka som dem använder till att sälja i sin egen butik men även till servering i sin fina restaurang. Det viktiga här var att inget djur får se något annat djur dö eller ens känns doften. Dem tvingar heller inget djur att gå in i slakteriet utan detta sköts med hjälp av belysning i rum för rum (djuren går mot ljuset). Man får absolut inte röra djuret på väg in i slaktrummet så ibland går djuret in dit på 5 min och ibland tar det timmar. Det är djuret som bestämmer! Det kändes väldigt bra när man stod där i slakteriet för hela platsen ingav ett märkligt lugn trots att man visste att där inne lurade döden.

Skyddskläder de lux :-)

Slaktbås för kon.

Här drar man huden av kon.

Slaktbås för gris. Grisen blir bedövad under tiden som den intar sin sista måltid i lugn och ro.

Ströminstrumentet som gör grisen hjärndöd.

Grisen hamnar här och blir tappad på blod. Hjärnan är helt död och grisen har svag puls.

Rensar bort borsten efter skållningen.

Huden bräns för att få bort alla bakterier. Sen skrapar men bort den brända huden med speciell "kniv"

Styckeriet.

Ja om alla djur hade fått ha det så här innan dem blev mat på bordet tror jag att många hade haft lättare för att äta kött.
Har du inte varit på Ängavallens gård www.angavallen.se så tycker jag absolut du ska åka dit. Kan du dessutom få komma dit på ett studiebesök så är lyckan gjord.

Jag stannade till i butiken på vägen tillbaka till skolan. Där köpte jag en sadel av hälsogris, lite kryddiga korvar och några ostar som blir kvällens måltid. Ska bli spännande att se om det är skillnad på smaken.

I onsdags skulle jag varit med på Milamässan med våra elever men jag valde att stanna kvar på skolan och jobba. Shit vad det är mycket nu inför vår kommande Irlandsresa som går av stapeln nästa söndag (28/2). Du milde vad mycket papper och så mycket att hålla reda på när man ska åka med ca 35 st ÅK2 och vara borta i 14 dagar. Det ska fixas med biljett för alla, se till så alla har pass och EU-försäkringskort (så även jag själv), allergipapper, tillstånd hemifrån, kursmålen eleverna ska jobba mot mm, fixa presenter som vi kan dela ut till de platser vi kommer besöka mm. Jag tyckte att det var gott om tid för allt detta men i onsdags kände jag paniken komma krypande längs ryggen. Hur i hela fridens namn ska jag hinna med? Nu vid frukost börjar nästa panik kännas av, jag har inte ens en resväska att packa i. Vad ska jag packa ner? Fixa intyg på mina mediciner? Dessutom blir det inte så mycket arbete med förberedelserna inför Irland under nästa vecka då vi har utbildning på skolan mån och tisdag och onsdag tillbringar jag i Norrköping på Kommunikatörsutbildning. Kvar för förberedelser på alla sätt och vis är torsdag, fredag och lördag. Spännande värre :-)

Fr vänster: Fd Rektor Mats och nya Rektor Max.

Igår var en jobbig men väldigt trevlig dag. Igår var sista dagen som vår rektor och min underbara arbetsgivare var på jobb. På måndag drar han iväg på nya uppdrag och jag önskar honom all lycka till där. Lyllos den nya personalen som får denna otroliga trygghet som chef. På oss går det dock ingen nöd för han har redan fått en efterträdare som vi tror mycket på och som vi redan trivs bra med. Dock kändes det lite igår som att en liten bit av marken jag står på försvann. Jag halkade in på skolan på typ ett bananskal. Denna chef såg tydligen mina kunskaper och förmågor och har verkligen berikat mitt liv med stor mening. Jag har fått ansvar och arbetsuppgifter jag aldrig vågat drömma om och han har fått mig till att inse att jag är bra, jag kan och jag duger. Ja, det var med tårar jag igår kväll efter vår AW kramade om honom och önskade honom lycka till. Tramsigt, jag vet men han har gett mitt liv så mycket glädje.

Vi startade dagen med vanligt jobb och förberedelser med hans överraskningar. Kl 14.00 startade vi igång avtackningen.

Man tager vad man haver :-) Hittade ingen ögonbindel.

Min chef, Bitr. rektor Anna överlämnar vårt mästerverk. Min hälsning är längst ner i högra hörnet, hunden.

Ann lämnar över en medalj för årets bästa chef.

Officiell turnering i Mats favoritspel "BOLLZA. Urban vann och Mats blev 2:a.

Sen samlade vi ihop oss och gick vidare till en pub för AW. Här tillbringade vi några trevliga timmar tills det var dags för mig att ta mig samman och ta adjö. Det gick sådär alltså. Trodde inte jag skulle bli ledsen men men, det blev jag tydligen :-) Nu går vi alla vidare mot nya äventyr och möjligheter.

Daniel hämtade mig på stationen och färden gick hem till dottern Sara och sambo Tobias. Dem hade fixat en underbart god Fondue, precis vad jag behövde för att avsluta denna känslosamma dag.